Så kan karbonatisering i betong öka
Karbonatisering är inte bara en potentiell skadeprocess. Det finns en uppsida också - karbonatiseringen minskar klimatpåverkan och nu vet vi dessutom hur man kan beräkna och förstärka effekten.
I början av mars godkändes Betongindustris första EPD för Fabriksbetong till Vägg- och Bjälklag där karbonatisering nu ingår. Det innebär att du som entreprenör, konstruktör eller arkitekt kan få underlag för att mer exakt beräkna klimatpåverkan av betongkonstruktioner.
- Dessutom kan man nu jämföra olika materialval och konstruktionslösningar på ett bättre och mer rättvist sätt, vilket vi har saknat och som jag tror många efterfrågar i branschen, säger Jonas Axeling, marknadschef på Betongindustri.
Det finns ett flertal kravställningar i branschen beträffande klimatpåverkan med fokus på uppförandeskedet, men för att få en rättvis beskrivning av klimatpåverkan från ett byggnadsverk så måste man titta på hela livscykeln och det är där karbonatisering kommer in.
Titta på hela livscykeln
- Tittar man inte på betongens hela livscykel, säger Jonas Axeling, så missar man den stora bilden. Vi vill alla minska klimatpåverkan och nu blir det lättare med vår nya EPD som gör att vi kan beräkna klimatpåverkan på ett mer korrekt sätt. Inte bara något vi är först med i branschen utan EPD’n är Världsunik.
Det beräknade upptaget av koldioxid i bruksskedet för en specifik betongkonstruktion är avsevärd. Det handlar om en betydande reduktion som nu kan dokumenteras. I några av de redovisade fallen handlar det om upp till 20 % lägre klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv.
Hur gör man?
Dels kan man använda sig av Betongindustris koncept, BI Optimal, där den nya EPD:n har adderats till övriga rådgivningstjänster och produktutbud.
EPD:n kan även fungera som ett nytt beslutsunderlag vid val av material eller konstruktionslösning; Om du till exempel väljer en klimatförbättrad betong eller en betong med lägre hållfasthet så får du en lägre klimatpåverkan redan under byggskedet, vilket är utmärkt.
Det nya är nu att du även kan räkna med karbonatiseringen under bruksskedet av betongkonstruktionen.
Betong är “framtungt”
Betong är annars “framtungt” i sin klimatpåverkan i och med att den största klimatbelastningen sker vid tillverkningen av cement. Betongens klimatfördelar blir mer synliga under bruksfasen samt efter byggnadens livstid. Betongens goda beständighet borgar för en lång driftstid med minimalt underhåll och som vid demoleringsskedet dessutom är helt återvinningsbart.
- Med vår nya EPD kan vi stärka byggherrar, arkitekter och konstruktörer med ett faktabaserat underlag för att möjliggöra en optimering av betongstommen. Detta kan nu ske både i uppförandeskedet, men också i bruksskedet med möjligheten att optimera koldioxidupptaget i den fasen, säger Jonas Axeling.
Inom ramen för Betongindustris hållbarhetskoncept BI Optimal kan vi nu hjälpa till med projektspecifika beräkningar då det krävs en del arbete för att få fram den faktiska karbonatiseringen för en specifik konstruktionsdel. Det handlar till exempel om hur mycket betongyta som är exponerad och om ytan är täckt av färg, tapet eller golv och vilken typ av material det är; hur genomsläppligt materialet är och såklart - vilket betongrecept man valt. Läs mer i vår EPD (pdf).
